Varmeutvidgningskoefficient stal

Enkla kolstal har utvidgningskoefficienten 12?10 -6 K -1 eller 0, meter per grad och meter. Om man tar en balk som ar 0,1 meter lang ( millimeter) och varmer denna 30 grader sa blir den 30?0,1?0, = E-5 m langre eller 0, mm. 1 utvidgningskoefficient gjutjarn 2 Alla material krymper eller utvidgas vid temperaturforandringar. Storleken pa dessa rorelser beror dels pa materialet dels pa den uppkomna temperaturskillnaden. For att bestamma storleken pa rorelserna maste hansyn tas till materialets langdutvidgningskoefficient. Langdutvidgningskoefficienten anges som den rorelseandring som uppstar vid Las mer >. 3 langdutvidgningskoefficient tra 4 Vatskor Gaser Aven gaser utvidgas med stigande temperatur. For en ideal gas ar volymutvidgningskoefficienten vid 0 °C: = 1/,15 K ?1 Allmant har tillstandsekvationen for tryck konstanten, det vill saga, dar T ar absolut temperatur i Kelvin. Med andra ord ar volymen ar proportionell mot okningen av den absoluta temperaturen. 5 Rostfritt stal 18 Silver 19 Stal Svavel (rombiskt) 61 Svavel (monoklint) Tenn (vitt) 27 Tra (langs fibern) Uran 13 Volfram 4,5 Zink Author: Hans. 6 Stal som krymper Som ett exempel kan namnas en rundstang, kapad till mm i gradig varme i Malmo, som ”krympt” till ca ,4 mm nar den lossades i Kiruna i graders morgonkyla. Sa har ser vardena ut for nagra av vara vanligaste metaller. Som du ser ar det stor skillnad mellan kolstal och rostfritt austenitiskt / 7 langdutvidgningskoefficient rostfritt stal 8 Olegerat stal, 12 x , 1,2 mm. 9 Langdutvidgning hos olika material Redigera ; Stal, 8 18 ; Svavel (rombiskt), 61 ; Svavel (monoklint), ; Tenn (vitt), 10 langdutvidgningskoefficient aluminium 11